Ni som läste mitt inlägg för ett par veckor sedan på LinkedIn kanske är nyfikna på hur första sprinten med vårt experiment har gått? Va, kommer ni inte ihåg vad det var? 😉
I korthet: våra två team, där de flesta jobbat ihop i över ett år och känner varandra väl, brukar som vanligt i Scrum ta sig an PBIer (Product Backlog Items) per team. Nu prövar vi istället att formera oss runt de PBIer var och en vill jobba med, över teamgränserna.
Igår avslutade vi första tre-veckors-sprinten med detta experiment och körde som vanligt Retrospektiv. Vi valde att fokusera kring fyra ämnen:
1. Hur har det varit att vi tar oss an arbete i grupperingar kring PBIerna istället för i teamen?
2. Hur har det fungerat med att varje PBI har en person med ett mer uttalat PBI-ansvar?
3. Vad tycker vi om att köra de två stå-upperna i direkt följd (förut var det en 15 min fika-paus emellan)?
4. Hur har detta experiment påverkat tydligheten?
Utfallet visar på både-och. Rakt över: både-och!
En del tycker det har givit mer energi att samarbeta i de här nya grupperingarna, medan andra saknar sitt team.
En del tycker det blir mer effektivt att ha stå-upperna direkt efter varandra, medan andra tycker det blir segt (ganska många behöver gå på bägge nu).
Och en del tycker det här har givit bättre förståelse för helheten, medan andra tycker att överkörningen minskat.
Intressant!
Inför sprinten som startade idag, så bestämde vi oss för att skruva åt sprintplaneringen ett par snäpp, med en DoD för att säkra kvaliteten på planeringen. Vi ska också hjälpas åt att höja tempot i stå-upperna, samt har förtydligat ansvarsrollerna för alla/PBI-ansvarig/task-ansvarig/scrum master och individ.
Ser med spänning fram emot den här sprinten och feedbacken i nästa Retrospektiv!
Fortsättning följer 🙂